Jag sitter i mitt hörn allderles ensamen
det är som om jag alltid gjort det
ingen bryr sig
ingen skulle änns bry sig om jag bara förvann helt plötsligt
för ingen vet om att jag finns
jag finns, för mig själv
men du kan inte känna min närvaro
jag har alltid haft mycket kännslor för dig
men du kan inte ta emot dom
du låter dom rinna ut i tomma innet
du fick mig, du fick min vilja
men du acepterade den inte
jag orkade inte vänta på dig längre
varför ska man vänta på någon som aldrig ger sig av
varför ska man plågas med allt i världen
jo, annars hade det ju inte varit så kul direkt att vara kvar
om någon kunde läsa dina taknar
vad skulle du tänka då
jag skulle inte tänka i huvudtaget
jag skulle varit död för länge sen
ungefär så som jag känner mig.