Du håller mig så ömt i dina händer
smeker mig, för dina appendix djup in i mina hål

Ditt grepp starkt men lent och sinnerligt

Nu börjar det roliga, du lyfter mig
släpper ena handens grepp om min kropp

Oooooohhhiiii

Jag sveper nedåt, jag är glad att du har
ett så starkt och säker grepp om min kropp

Ner, ner fortare fortare och så uppåt igen
farten avtar tills jag hänger aldeles stilla
fritt i luften, bara din hand håller mig.

Neråt igen, fortare, fortare FORTARE!!!!!!

Men?? men??? Vad gör du? Neeeeeeejj
SLÄPP INTE!!!

Din varma hand slits ur mitt djup,
tar en del av min själ med sig.


Ensamhet....


Jag rullar omtumlande utåt kanten
avgrunden närmar sig
Vill inte titta, vill inte se
”Hjälp!”

Öppnar mina sinnen igen, Va? var är kanten?
Har jag inte ramlat ner i avgrunden?

Ser något närma sig fort, allt för fort.
En SKOG???? Ahhhhhhh...

Ja slår i det första, det andra ajjj det gör så ont
det tredje, fjärde...... Ahhhhh.

Uhmpf, oh dom är borta, landar mjukt,
oh vad skönt...


AJ? Vad var det? En stålarm?

AAAjj, sitter fast
lyfts högt upp igen, högre och högre
armen släpper sitt obönhörliga grepp
jag faller

ned i mörker, kallt svart mörker.
bara mörker överallt.

Men vänta, vad är det där? Ett ljus? Ohhh vad skönt.

Men? men? Det är ju DU?

Åh du lyfter mig, torkar mina tårar

Jag ler.
Du håller mig ömt i dina händer............









Ett bowlingklots perspektiv på att slå en strike