Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag undrar när jag slutade drömma.

När kvävdes allt hopp?
Såsom allt annat kvävdes
och tynade bort.

Det var som om någon lade
en filt över oss.
Och vi fick svårt att andas.

När förtstod jag
att det inte skulle hålla,
utan någon gång gå sönder?

Så som en spegel
krossas och går itu,
liksom våra hjärtan.

När slutade vi att vara VI
och blev nånting splittrat
och förstört?

Ett pussel
som inte längre
passade ihop.

När slutade ni att älska varann?












Fri vers av Elvira.L
Läst 521 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-03-06 16:51



Bookmark and Share


  stronza
Du skriver verkligen jättebra! Verkligen. Den här berörde till tårar.
2007-03-09

  Jan Linderoth
Tack Elvira. Filten lyfter till slut och ger er fri och frisk luft, lita på mig! Du är min pärla!
2007-03-06
  > Nästa text
< Föregående

Elvira.L
Elvira.L