krökt av nattens peripeti dväljs pannan
vikt in emot ett värkande bröst
ryggkotornas rundbågevalv -en klapprande saknad
under glättets legioners sprakande hovar

i det ljus som ännu faller över torgets stentavlor
står att läsa ett legendarium som tynger
mina ögonlock -sorgen för dem ropar sin bedrövelse
ville mina armars famlande frustration

kunde bota de blinda skrifterna
och att en återupplysning tände tankarna

stjäl er gryning åter och skriv den i lingua de lux