Jag stod vid fönstret och tittade ut.
jag väntade och väntade men du kom aldrig.
jag orkade inte vänta mer.
Jag tog kniven och förde den sakta till mitt bröst.
Jag föll till marken som en sten faller mot ett evigt djup.
dörren slår upp och in kommer du.
Men försent, tyvär så finns jag inte mer.