Radera alla minnen av ensamhet i tvåsamhet.
Åskan är närmare nu
än den någonsin var

när du stod bredvid

Det som ekar på repeat är
att hösten var vår tid
och att löven i rött
aldrig var avsedda för några andra.

Småstensgatorna
skulle ju för alltid bära våra avtryck
av våra danssteg i natten
Och om jag vetat då
vad jag vet nu

hade inte mitt hjärta klappat i takt med ditt
(inte ens för en sekund)
inte min andedräkt blandats med din
(I ett enda hett ögonblick)
och jag skulle lämnat dig där.

Go little star, Go

Hette min kärleksförklaring till dig
en skoluppsats på tretusen ord
och jag trodde på vart enda ett

Huvudet i väggen
av hjälplöshet, hopplöshet.
För våga inte komma och säga
att det inte var meningslöst

I en bra mycket längre tid
än etttusentrettiofem förbannade jävla dagar
har du ockuperat mina tankar
(för många gånger)
översvämmat mina tårkanaler

och det var bara det
att både jag
och mina fantasivänner från barndomen
trodde något annat