Små feta änglar dansar muntert till trumpeternas och harpornas vackra toner. I sin ensamma färd löpandes från sitt ursprung, inga blickar följer, hur dessa sedan glömda arter blandas och motstridigt fortsätter sin färd ner och spränger gryningstimmens rädslor. Vaga bilder av bortglömda avgrunder, formar avtryck av vackra änglar med feta fingrar och ljuva vingar. Ljuva vingar speglar av flykt, tar oss nakna inför ruinens kant, redo att hoppa för deras skull. Så fortsätt dansa till trumpeternas stridsrop, när vi så svaga faller ner skakar kölden ur syndens näste. Så fortsätt dansa, dansa till bredden av er bägare, fylld med vår, skuren av vårt hopp, dansa era djävlar. Tills kvar endast är vårt skitiga stoft.