Prestationssamhället i ett nötskal... varför blev det så här?
Prestationskrav
Bleka ansikten
mörka ringar under ögonen
trötta och håglösa
orkar snart inte mer
Hur mycket ska vi prestera
när duger det vi gör
vart tog trivseln vägen
vi gör inte mer än vi bör
Ingen orkar skratta
ingen vill vara här
alla vill bort
något är allvarligt fel
Möteskallelser haglar
men drömmande blickar
är borta på andra platser
inget större engagemang här
Avtackelser överallt
avgångsvederlag och pensioner
men en del slutar ändå
och försvinner ljudlöst
Vi mäts nerifrån och upp
utifrån och in på prestation
känns som om
kistkostymen provas ut
När ska det ta slut
jag vill inte vara här
jag vill ut i solen
andas frihetens luft
Hör barnbarnens glada skratt
inom mig... och ler
men vad är det för framtid
vi överlämnar till dem
Naturen förstörs
isarna smälter
inser vi inte vad vi gör
kan inte konsumera mera
Stoppa världen!
stäng av alla oljud
klipp bort stressen
lev här och nu