Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Skadad

Jag var ute och gick en dag
Jag vet inte hur långt eller hur länge
Allt jag minns är att vädret var dåligt
Men bara där jag gick

Det regnade ihärdigt
Och det blåste
Så mycket att jag skadades av dess kraft
Jag kände mitt hjärta slitas ur mitt inre
Och jag kunde ingenting göra
Det bara försvann

Jag försökte springa ikapp det
Men blåsten förde det iväg
Längre och längre bort
Till slut kunde jag inte se det längre

Men så plötsligt blev vädret bättre
Plötslig lyste solen även på mig
Jag stannade till
Torkade dropparna ur mitt ansikte
Precis som jag inte trodde på det

Jag fortsatte att gå
Med förhoppning
Att mitt hjärta landat någonstans i närheten
Men vart jag än gick hittade jag det inte
Det var borta

Uppgiven började jag gå hemåt
Jag kunde inte sluta fundera på vart det kunde ha tagit vägen
Jag tog en omväg hem
Men jag hittade det inte
Det var borta




Fri vers av xei
Läst 220 gånger
Publicerad 2007-05-15 21:53



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

xei