Jag stod där alldeles ensam och bara tittade på när du vände dig om och gick för som du sa, för alltid.
Du hade likt partisaner i krig flytt upp i bergen, flytt den kärlek jag hade och ville ge.
Men jag fann tröst i att den dagen du vill tillbaka och framför mig ropar, jag älskar, jag älskar!
Då, innan jag vänder mig om och går, tänker jag säga.
-Det gjorde jag med.