18cm finns inte alls
Jag har dykt ner i det djuphavsdjupa och grundsökt bottnen
Efter något som kanske aldrig funnits

Lögner
”Va!?”

Ingenting fungerar som det borde
Som det ytliglovatsagts
Allt det osanningshemska fyller oss båda

Förtvivlan
Röddjupsdoldaskrik

Lögnerna flytkväver runt oss i ett hav av förtvivlan
Jag kan inte stormrädda dig nu
Ingen kan

Gråt
Böner

Inget du säger kan få mig att ändra mig
Jag gråter för dig, men mitt hjärta är stängt
Det vi hade är tydligen slut nu

Ångest
Ilska


Man borde inte gråta i pausen

Nu är det din tur att fortsätta…

Hur kunde du!?
Alla svartdoppslögner du målade
Tryckta på min sovrumsvägg

Lurad
Förkrossad

Du har inte rätt att snyftbe om förlåtelse
Du har inte rätt att tvångskräva att få förklara dig
Jag vill inte lyssna!

Blundignorera
Hopplös

Jag bad dig se den saknande biten
Om du blåvägrar att leta i fickluddet…
Då kan du gå

…
Hejdå…