Vi bara står där och väntar,
På ett tåg som kan föra oss bort.
Vi orkar inte vara kvar.
Det finns ingenting här för oss,
Men vi stannar ändå.
Varför står vi bara här och väntar?
Vi har inte ens någon tidtabell.
Vi bara fortsätter att hoppas.
I alla fall jag.
Väntar på "snart".
Vad vill du med mig?
Vill du någonting alls?
Jag bara undrar.
Det är nästan det enda jag gör.
Har du inga undangömda svar?
Du kunde slå in dem i silkespapper,
Hålla dem bakom ryggen och fråga –
”Vilken hand?”
”Den som bär på sanningen.”
Det är vad jag skulle svara.
Om jag vågade.
Jo, jag vet.
Jag är så feg ibland.
Det är väl knappast någon hemlighet,
Men allt vore så smärtsamt om du försvann.
Fast du aldrig möter mig på riktigt.
Vi kommer aldrig riktigt fram.
Allt går så långsamt när man väntar.
Är det någon idé?
Vad ska man tro...
Jag sover med strumporna på
Och drömmer konstiga saker.
Nätterna är så kvava,
Särskilt utan dig.
Vem vill du vara?
Jag tycker inte om att spela teater.
Sådant passar inte en cirkusclown.
Mitt smink är vassare sedan du försvann.
Musiken ljuger.
Lyckliga slut är bara en utopi.
Jag bara står där och väntar,
På att du ska föra mig bort.
Jag orkar inte vara kvar.
Du finns inte här för mig,
Men jag stannar ändå...