Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Varför?

Även om jag vill och även om jag tror att du är borta ur mitt liv även fast du
svor på att de alltid skulle vara vi, bara vara du och jag vill hata dej men älskar dej mer varje dag

Det är mera än ett år sen som du lämna mej ensam
jag har blivit sviken men har återfått känsla

Men du va speciell du har mitt hjärta i min hand men du har glömt bort mej
helt nu, för du rinner ut som sand

När jag tänker tillbaka så fäller jag en tår när du låg här bredvid känns precis
som igår

Jag hade glömt de, hur mycket du betyder

Att fanskapet är borta ja det svider att inte kunna prata som vi gjorde
förut det ger mej en känsla av att livet e slut.

Fan också jag trodde verkligen ja glömt de här men de är faktiskt väldigt svårt
att undvika när du träffar andra som är mycket bättre en jag som får dej på fall som dej att må bra.

De som vi två hade betyder inget längre jag förstår inte varför vi inte ens e vänner, gick igen svåra tider men ja hade dej
bredvid du va som ängel vaka över mitt liv

Vi var tillsamans varje dag i mera en ett år
Är det så konstigt att ja tycker att de här e svårt, att leva utan dej ja har lärt mej med tiden
Du och jag var inte menade för varann i livet

Kärlek kommer kärlek går
Jag trodde att jag glömt dej men alla minnen, alla
dagar påminner mej.

Jag känner inte kärlek längre men jag känner saknad
Étt stort tomt hål det är dej som jag saknar.




Fri vers av Sofia.sjoren
Läst 309 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-07-07 01:49



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Sofia.sjoren
Sofia.sjoren