Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

gartosofta


luta din panna åt polku - låt
honom klättra - i din vida fäll
blånar du lugn -
din brant är en sömn - en
milsvid tigande
vy i skymundan

vandringsmän
bar inte mycket
mer än täljkniv när de kom
harskinnet rullat -
bundet tätt intill
konten - järnet och
kornet för utägan kommer
att kosta så de höll hårt

i nävarna
små gulröda bär till
skygga hungriga aino -
på armen i mörkret och barnet
tryggt i livet - till vad -
från en allt mer främmande
moderjords bleknande rand -
skölj ur bottenvik

ett allt längre hår
med årstiden -
leker bäcken igen - med öring -
den är full utav hopp -
hur många par sulor
sliter de ut längs vägen

- metsätie -

även krokiga björkar ger näver
eller hur - visst visste de - hur
renarnas trav är ett -
en enda tusenskugga -
ett grönt ulltyg svept över lav

tids nog finner de rätt
och då ropar de ut dig -
karhun otsa - kom ur idet
modiga är yxans vässade hugg - i
nu - nu bygger polku på nytt

svedjans pelare
är hans - en enda egen
föränderlig tavla - berättar -
om skyar - om nätter - som
du ramar in - om
sju år slår skogsnycklarnas
ax ut i stjärnskott

men för dem
har inte han alls något namn














Fri vers av wayward - taiga
Läst 390 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-07-31 16:31



Bookmark and Share


  Antropofagen
Känner att jag måste få lufta något om detta urberg också. Jätten som får alla levande och döda att försvinna i seklen.
Som ger trygghet och liv åt fariseer som orkideer. renarnas tusenden som molnskuggor genom tiden. Fångas av dina ord, även, eller kanske ännu mera, av de namnlösa.
2007-08-01

  wayward - taiga
tacksam för att du lyfter fram slutraderna,
regn & grus säg -
vad spelar det för roll - vad
en man - ett blomster - eller ens ett berg kallas
när allt kommer omkring

tack!
2007-07-31
  > Nästa text
< Föregående

wayward - taiga
wayward - taiga