I knäppta händer finns de

som aldrig talar

en syster ber

för sin ensamhet

Under rakat huvud

svarta ögon

ångrar tidigare liv

sonar allas ungdom

straffet isolation

mantran i spartanska rum

symbolisk mur

osynlig såväl synlig

vi får vidröra

men ej beträda

systers heliga mark

är inte längre gemensam

Jag utanför mur

Hon innanför

lika grönt runt stängslet

Vem är mest fri i tanken?