Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Snöängel

 

I vårens blyga intåg, faller natten röd;
Min längtan har förvildats, likt brasans heta glöd.
Med bränsle på min eldsjäl och värme i mitt bröst,
Har jag fallit som en fura, då jag lyssnat till din röst.


I sommarsolens avsked, faller en kuliss;
Min strävan har förfinats, likt söt citronmeliss.
Med våta kärleksdrömmar och luftslott utav sand,
Har jag fallit som en havsvåg, för att söka mig mot land.


I höstens stilla tomhet, faller sakta löv;
Mina drömmar har förlorats, likt hjärtat som du klöv.
Med vantbeprydda händer och kyla i min blick,
Har jag fallit som ett höstlöv, då ångest kom och gick.


I vinterns mörka allvar, faller sakta snön;
Mitt hjärta har förfrusit, likt täcket över sjön.
Med andedräkt av snörök och rimfrost i mitt hår,
Har jag fallit som en ängel, för att kyla mina sår.

 




Fri vers av Sorgmantel
Läst 442 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2007-08-10 13:20



Bookmark and Share


    ingvar VIP
En mycket vacker, sorgsen dikt.
Ingvar
2007-08-15

  M.K. Jonsson
fint skrivet. älskar rimmen. bokmärkt&favorit :)
2007-08-11

    Noyle
Hela dikten faller. :) Vårdelen är något förvirrande, men sen kommer man in i dikten och höstens del blev bara så bra! Fint gjort på rim. Jag älskar den här!
2007-08-10

  Cris
Sorgesamt. Men otroligt fint.
Och väldigt bra rimmat.

Dikten talar mycket.
2007-08-10
  > Nästa text
< Föregående

Sorgmantel