moder justitia
ge mig din kalla tröst
på en IKEA-säng i ett fosterhem

jag sa ju alltid att det bara var en tidsfråga
en självuppfyllande profetia
och nu har jag följt vägen
jag stakade ut åt mig själv

jag kan inte ens laga min egen mat
och små impulser idag låser dörrar för mig
i framtiden

den här världen är för stor för mig
ett barn
jag är fortfarande
bara ett barn