i väntans tider
svidandets tiderum
silkeslena smekningar
skalar av min hud
så sårbarheten glänser
där under
lysande fin och givande
aldrig har kärleken varit så
vacker
det är du som väver den
tråd
av nytt hopp
och nytt liv
och jag hoppas det varar i evighet
tills våra själar bränns
i den stora jättens sista suck
och universum vänds inåt
och en annan tid börjar
cirkeln är sluten