På andra sidan elden finns Du, bokstavligen. Jag undrar om det inte kan vara så själsligt också.
Du ser på någon, höljd i skugga, till vänster om dig. Vem är det? Hur länge har vi egentligen suttit här nu? Elden kan spela många spratt, och det tycks mig att Du ler. Du ler. Du skrattar.
Skuggornas timme är här. Är det inte lite för tidigt?
Ditt hår, det brinner… som eld. Som elden mellan oss. Som elden i mitt hjärta.
Hår kittlar mig på kinden, ett tungt huvud finner sin viloplats på min axel. Det är inte Du. Det är någon annan. Ett sömnens offer.
Plötsligt lägger sig din blick på mig. Du ser på mig. På mig. Den lilla elden inom mig flammar upp och andhävningen blir tung. Din blick kväver mig. Din omänskligt varma blick. Du har mig fast. En eld i dina ögon bränner mig. Bränner mig till döds. Vet Du det? Du vet det. Det är då du släpper mig, med ett hål i bröstet. You’re the Devil in disguise. Och jag älskar dig.