De river och sliter i henne
hennes fiender men också alla
som står henne nära
De förväntar sig saker av henne
som hon inte kan ge

Redo att ge upp ger hon sig ut
i nattens kompakta mörker
Redo att fly springer hon för livet
mot den värld hon tror är ljusare
men redan då faller hon

Vägen är kantad av ogenomträngliga snår
Hennes vita skrud fastnar
likt en sprattlande fisk i nät
bitar av vitt tyg rivs bort
lämnar vita spår i natten

Hon kan färdas hur långt som helst
men hon kommer alltid lämna spår efter sig
alla kommer se och ingen kommer glömma
när de tillsist finner henne där
liggandes död på marken