Jag vet inte varifrån jag ska ta mina tårar.
Jag vet inte varför jag vill gråta.

Kommer det att kännas bättre efteråt?
Eller kommer jag endast att sjunka ner i djupare sorg?

Kommer det att sluta?
Eller kommer jag att sörja för alltid?

Jag är hjälplös. Jag är ensam.
Jag är tom och jag vill ha svar.
Men jag är inte arg, inte besviken.

Vi tror oss lida mer än alla andra.
Jag vet att jag har det bra.
Men du är fortfarande död.
Och jag vet inte längre varifrån jag ska ta mina tårar.