Känslan i magtrakten växer sig obehaglig
När den utan liv mister det där sista
Det som fanns

Det är underligt när det är borta och man står
Ensam

Utan något att klänga sig fast runt
Som i en storm där den räddande lyktstolpen
Blir en sträng av gummi som hårdnar, brister

Du är ensam nu
Men det kanske bara är tillfälligt