Olusten
är en ohämmad energitjyv
ett härjande spöke
som inte kräver skumma vrår
eller förskräckande mörker
utan sprider sin fruktan
i helt oanade upplysta sammanhang

gång på gång
torkar jag bort
de envisa svettpärlorna på överläppen
Som vore
en så förenklad gest
vapen nog
Men fienden
låter sig inte förjagas
utan drabbar vidare
Snart är hjärtat ett pulserande kaos
och blodets hettande brus
överröstar varje lugnande tankeförsök

Som en skavande skam
tär den på livets lust
Med domen redan fälld
med ständigt nya anklagelser
Försöker jag uppodla något sorts mod
att mot alla odds leva fritt