Du var min morfar men jag fick aldrig se dig Sann berättelse som brev jag aldrig kunde skicka så det blev en dikt Brev till en okänd lagledareDu sitter där klistrad i pärmen på lagfotot från trettiofyra
Du var trött och svettig i värmen
En gubbe i keps i fotbollslaget och ganska gammal den gången vi har aldrig sett dig överhuvudtaget
Du gjorde min mormor på smällen sedan gick du din väg du var väl lite på snusen den kvällen
Du tyckte det var skönt att försvinna visst svek du din dotter, mig och barnbarnsbarnen men framförallt svek du din kvinna
Hon klippte din bild ur en tidning, din dotter det var allt hon fick av sin far livet har ju så olika lotter
Om det inte hänt på trettiotalet hade du fått lära av lagen att du agerat fullkomligt galet
Du gav en tusenlapp för skammen det var ett för allt du hade att ge sedan sa du Amen
Du skapade tre generationer, Morfar kanske fler?
Nu är du död sedan länge men vi vet vem den skyldige var |
Nästa text
Föregående Ken-ett |