En kula i den tysta luften.

Tusen tankar i mitt huvud svävar okontrollerat.

En sekund kvar av livet.

Skulle jag ha älskat honom mer?, kunde jag ha älskat honom mer?

Kommer han att veta hur mycket jag verkligen älskade honom.

Sanden i timglaset rinner ner....

Mamma, Pappa....

Får jag deras värme igen?

Alla gånger jag skrek hata

Alla gånger jag stängde dörren

Visste de att jag ville öppna den sekunden efter men kunde inte?

Kommer de ens att få veta det?

Bara få små korn kvar i timglaset.

Jag borde ha levt livet bättre.

Ett korn.

Jag borde ha uppskattat mer.

En kula i den tysta luften nära min panna.

Noll sekunder kvar.

Mitt liv i döden börjar.