en pappersfågel

knöglig

av flortunt ark

det bittra

salta

svider till

på tungan

vi ryggar tilbaka

stöter till

det lilla konstverket

som faller handlöst

mot mattan

vi stirrar blint

på svalan av rispapper

som bränns

i eftermiddagsvärmen

ingen räddar pappersfågeln

eller det

vi en gång byggde upp

med sobanudlar

och lördagsläsning