Ingen tid går
Så ljust det blir när Du kommer in...
Ditt namn - fem tecken för ren klang
Verkar så enkelt att säga men
Inför Dig sviker mitt mod
Det gör väl inget... Du är alltid här
Men jag inbillar mig att Du gått
Så fort Du drar med fingrarna genom mitt hår
Blundar jag, skälvandes av tillit och vällust
När jag sedan öppnar ögonen igen
Frågar Du inte vad jag gjort
Medan jag blundat och låtsats
Att Du varit borta
Du vet att jag drömt om Dig
Du bara fyller min famn
Årstider passerar
Min tid har jag fått av Dig
Och bara Du vet hur mycket är kvar
Jag vet att Du vet det och allt som varit
Och allt som kommer
Får jag nu veta Ditt namn
Säg det lockar jag för nionde gången
Utan att väcka mig lägger Du en dröm
under min kudde - där jag ser Dig springa över
en stjärnäng - och fem vita nattdoftande
klöverblommor för att visa vem Du är
Som om jag inte visste det
Jag vet att Du plockat dem
Vid morgonens ångande pildamm
I vilken jag ser Ditt anlete spegla sig
När jag passerar,
Eller i kvällshagen
med de gamla buskarna eller där vintergatan
Lyser som starkast, där i slutet av
den ljumma midsommarnatten
- Var det där jag fann Dig?
Frågar jag mig - Det försent att grubbla
Du är mitt hjärta
Jag törstar efter Dig som vidder
i Hundstjärnans grepp - Du tar mig fast
Mellan Dina ben - Lägger Dina läppar mot mina
Fyller mig med Ditt överflöd
Och sen räcker Du mig Aftonäpplet
Det är ju från Din trädgård
- Så vitt och glänsande i månskenet!
Är det till mig – frågar jag förundrad
Men Dina uggleögon bara skrattar
Årstider passerar