som en seriehjälte

tappar jag mina krafter

någon har lagt kryptonit

på mitt nattygsbord

jag drar huvan över ansiktet

mina Clark Kent glasögon

samma person

men ändå

en annan

jag susar upp

på vägen hem med tunnelbanan

svävar

över den sovande staden

drar in svala bloss

av nattlfyften

som om besvikelsen

över mig själv

vore en besegrad Joker