Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En vänskapsförklaring till en mycket nära vän. Vi har gått igenom mycket och idag lider han vid 18 år av cancer och det är bara ett av alla de lidanden han står ut med och lever i... Älskar dig Markus


Aldrig min vän

en natt för många år sen
när solen inte sken på
dig, mig eller jorden
fann vi varandra
i ett nät av elektroner

du flyttade och bytte namn
Felix blir Johannes
förvandlas till Markus
men jag sket i ort och namn

du rörde om i min röra
och jag vaktade din eld
tårar och asgarv
medan solen gick upp
och vi missade stjärnorna

att du är min alldeles egna
cancersvulst
skämtet blev en verklighet
prozac och sömnpiller
fick sällskap av cellgifter och strålning

i mina böner
springer du långt
avlägsnar dig
från hatarna
kring hålet i ingenstans

mörker är bara svart
i jämförelse
blunda och se
tillsammans
du slipper mig aldrig




Fri vers av Prasadacarin Busk
Läst 629 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2007-11-07 21:25



Bookmark and Share


  Articlight
Jag behöver egentligen inte säga någonting, eller hur.
Ai ni.
2010-02-12

  amarcord
När någon skriver om en vän på det här sättet blir det ofta kliché, tycker att du har lyckats författa en text som klarar sig själv, som är läsvärd och bra även om man inte vet bakgrunden till den.
2010-02-01

  Miraqulix
Det var mäkta fint fredrik. jag gilalr den massor. men jag gillar ju dikter som kommer från hjärtat också.
2007-11-08

    eva m h
Mycket bra skrivet!!
2007-11-08

  Michaela Dutius
En dikt som griper tag. kryper innanför skinnet och stannar kvar
2007-11-07
  > Nästa text
< Föregående

Prasadacarin Busk