Jag drömmer
Kan inte sluta
Jag tänker
Jag saknar

Och ingen verkar förstå

Jag saknar din skönhet
Den spruckna betongen
Lyftkranar i gul metall
Jag saknar regnet
Träden

Alla dessa träd

Aldrig har jag någonstans känt mig så hemma
som då

Ingen förstår
"Jaja, släpp det där nu"
Vaknar upp ur tanken
Och befinner mig på ett dystert tåg mot Mörby

Här är det kalla regnet inte varmt
Bara stelt och irriterat