Jag förlorade kriget mot mig själv igen
Låste alla portar och smalt ner nyckeln tillsammans med
tårarna som brände bakom ögonlocken
Utan ett ljud återinförde han diktaturstyret i mitt huvud
Jag är så svag
Jag blir en klängväxt
En parasit som klamrar sig fast vid det som en gång var
Borrar in mina naglar i hans rygg
Han är min livskälla