jag har halkat sönder mina knän
för att jag har försökt att komma ur min backe
för att komma upp på topp igen
men jag är fast
i ett tomt eko
i en värld där jag inte kan älska någon annan
än mig själv..
ty,
de är hemskt att se, höra och veta att den finns
fienden alltså

jag har inga tårar
att gömma mig bakom
eller någon säng för att oroa mig för
jag har bara mig
och de är tomt

jag är en i mängden
ingen alls alltså
jag är en ensam
tonårstjej i ett äventyr
i en backe
lång som in i helvete

det står ett bord
med kondomer, absolut vodka och lite heroin
så jag kan bli trygg
i en värld full av skit
runt om mig dansar idioter
fulla med skit

jag vet att vännerna går bakom ryggen
och sviker och snackar skit
jag är en av dom, jag är en skit
jag är en i mängden.
jag gör ingenting alls
när någon gör fel.
jag är med på det
jag är en medbrottsling i livets lek
det är därför du straffar mig
det vet jag..

jag vill ju bli någon
jag vill inte vara en idiot som dansar runt omkring på dansgolvet
och tror att allting kommer bli så jävla bra om man bara skrattar och ler och tror på sig själv.
jag vill inte vara naiv, jag vill inte vara så jävla blåögd.

asså egentligen vill jag bara vara mig
en godhjärtad jävla skit i unga år som försöker
hitta genvägar i livet och försöker hitta lösningar
via dator för att kunna rätta till allting som gått snett
försöker hitta en vän att stödja mig mot
som känner likadant..

jag är bara en i mängden, alltså ingen alls
och mina knän gör ont
när jag halkar vidare
i en backe gjord av ingenting..