Jag är den där istappen som
Ensam hänger ner från din svarta stupränna
Som är ensam kvar då snödropparna anländer från den undre
Världen
Som smälter långsamt
Som pinas längst av vårsolen
Men ändå…
Som inte riktigt vill släppa taget
Som vill kämpa in i det yttersta
som vill visa hur mycket man pinas
Hur utdraget det blir
och ändå
bara för att sluta som vatten
Likadant som allt annat vatten
Precis lika spegelblankt som det är i ett
Hav som i en sjö
Lika drickbart från min kran
Som från din
Lika kall istapp nästa vinter som denna
Men en liten förändring i vattnet nästa vinter om jag får be…
Kan jag få hänga utanför ditt sovrumsfönster
Istället för ditt kök