Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ensam vid stranden..

Solen går ner och tar med sista hoppet.
Ingen som kommer sakna mig…
Långsamt lägger jag mina kläder på den varma sanden.
Bar, som gud skapade mig, går jag ner till havet.
Vågorna sköljer sand runt mina fötter.
Varje steg jag tar, närmar jag mig friheten.
En frihet jag längtar efter.
Utan sorg, utan gräl..
Sårat hjärta som brinner.. ont, så ont.
Ett ögonblick senare rinner det salta vattnet i mina lungor.
Jag kämpar inte emot..
Ett sista ögonkast innan mörkret tar emot min kropp.
- inga smärtor, bara frid.




Fri vers av Svenja
Läst 242 gånger
Publicerad 2008-01-07 13:28



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Svenja
Svenja