min gestalt
halkar in och ut ur nuet
någon enstaka bildruta efter
alla andra

i vart och vartannat steg
syns en suddig kontur bakom mig
det är övergången från då till nu
som förgäves försöker existera
gång på gång

det är min ånger du ser där
i rökspåret som försvinner redan innan det uppstår
fenomenet som trotsar alla lagar
och inte lämnar några spår

och du kan inte förklara för dig själv
vad det var du såg där
mellan mina steg
för det var bara du som såg det
och du såg det inte ens