Min ögonsten som blev ett sandkorn
en vacker ros nu med vissna blad utspridda i mina tankar
en tår som varar för evigt,som vägrar dunsta
ett iskallt hav med döda ting
träd som faller när jag går förbi
en hel hage med vissna blommor
stjärnor som slocknat
ett skrik som ekar mellan alla väggar
bloddroppar i flodens strömmar
frusna läppar som aldrig kysser
svaga händer som aldrig berör
andetag som fryser allt till is
mörker och smärta i varje vrå
en ängel som åter viskar mitt namn