Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

The mirror - a dialog about lonelyness

 

-  You're the only one who can see me...

-  It may be so, but you're narcissistic.

-  Narcissistic?

-  Your lonelyness depends on your narcissism. By not recognizing others gazes as important, you make yourself more valuable than others. And lonley.

-  Are you trying to say I choose to be lonely?

-  Love and friendship is an exange of gazes. It's an exange of recognition. It's giving and getting.
 

-  Am I not giving you something when we sleep together?

-  You come here because you crave me. You crave my acknowledgement of you as you craved toys when you where little or food when you are hungry. 

-  But I do see you.

-  No darl. You see your mirrorimage reflected in my paleblue eyes. And you love my pretty face for it.

 




Prosa (Prosapoesi) av Plumflower
Läst 395 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-01-23 14:18



Bookmark and Share


  Jan Linderoth
Man kan spegla sig i någon annans ögon också, och iaktta leendet på den personen. Vid spegeln, är man sin egen terapeut, och det går alltid åt fanders. Men okey, det skadar inte att se på sig själv lite då och då.....
Men vem är jag som sotter här och försöker vara förnuftig, när du skriver så visa texter själv.
2008-01-23
  > Nästa text
< Föregående

Plumflower