Jag är fångad av murar, som håller mig kvar.
Skiljer mig från vänner, de vänner som finns kvar.
Jag bankar men muren är hård som sten,
det finns ingen mening med dagens svaga sken.

Jag blickar upp mot himlen, så stor och uppenbar
och här står jag så liten, med en dröm så onåbar.

Vad hände med det land vi en gång kallade vårt?
Vad hände med den frihet vi än gång höll så hårt?
Vart tog solen vägen här finns bara mörkret kvar och
vart finns den som lyssnar, den som ger ett ärligt svar?

Muren kommer närmare den tar mer och mer och
snart når inte ens solen ner till våran avskildhet.
Imorgon är ännu en dag av samma slag. Imorgon
är ännu en dag av ett liv under annans lag.

Jag blickar upp mot himlen, så stor och uppenbar
och här står jag så liten, med en dröm så onåbar.

Vad hände med det land vi en gång kalla vårt?
Vad hände med den frihet vi än gång höll så hårt?
Vart tog solen vägen här finns bara mörkret kvar och
vart finns den som lyssnar, den som ger ett ärligt svar?