Du såg allting på ditt sätt
och jag ser allting på mitt
och om du trodde att ingen förstod dig,
ja, i så fall är felet ditt

Ibland var det svårt att förklara för dig
sånt som var självklart för oss andra
Men du gillade mig och jag gillade dig,
utan att behöva förstå varandra

Och på nyår när vi satt där,
på räcket på din balkong
så tog du min hand med den förklaringen att
”Jag vill hålla den en sista gång”

Och jag förstod att du
förlorat all sans
då du reste dig
och höll din balans
länge nog för att skrika åt alla;

”Jag har gett upp hoppet,
för inget hopp behövs!”

sedan så började du falla