Där stod jag nu, med en människokostym, en broschyr och en antydan till farfars kacklande skratt ekande inne i mitt huvud. Som alla andra skulle ha gjort så slog jag upp ett glas vin och tog med mig broschyren in i vardagsrummet.
Broschyr och broschyr, det var inte mer än ett A4-ark, hopvikt och gulnat av ålder. Jag vek ut den och började läsa.

The mansuit.
• One size fits all.
• Handle with care.

Dress
• Think hard on object, think really hard, FOCUS!
• Dress

Undress
• Remember yourself
• Undress

Notifications/Disclaimer: Never dress/undress in public. Dressing as a person of the opposite sex can cause temporary gender confusion up to a week after removing the mansuit. Adults dressing as children can experience breathing difficulties while wearing the mansuit, this problem will cease to exist after removing the mansuit. Dry clean only.

Garvade lite till åt farfars sista skämt och kom sedan på den brillianta idén att packa ihop det hela för att skicka paketet vidare till brorsan, han skulle nog uppskatta skämtet, om han överlever uppackningen det vill säga.

Tillbaks i köket samlade jag ihop människokostymen, kuvert och instruktioner. Under tiden så tänkte jag på brorsan och hur kul det skulle vara att se honom öppna kuvertet. I nästa sekund kände jag en sugande känsla i magen och hela min tillvaro vändes ut och in.

När jag vaknade till igen låg jag på golvet i köket, och det mesta kändes fel. Så fel som det någonsin kan bli. Jag var nämligen inte mig själv. Allt var fel, längden på min kropp, tyngdpunkterna mot golvet, känslan i armar och ben. Dock anade jag mycket väl vems kropp jag befann mig in. Kände igen tröjan, byxorna, handen som närmade sig mitt ansikte, kände till och med igen skägget som nu växte där. Hur svårt det än är att tro, så funkade faktiskt människokostymen, för jag var min bror. Herregud!

Jag satt nog där på golvet i tio minuter och försökte komma över det som hänt, och för att bli bekant med den nya tunga och annorlunda kropp som jag nu befann mig i.

När jag väl lyckats resa mig och ta mig in i badrummet ångrade jag mig med en gång. Det var ju mycket riktigt min brors ögon som mötte mig i spegeln. Men, och detta var det mest störande i hela denna störda upplevelse. Det var min blick. Det var definitivt jag därinne! Med denna insikt så tuppade jag faktiskt av igen, och när jag vaknade så låg jag på badrumsgolvet med människokostymen draperad över mig.

Handle with care. Jo tack.