Jag har en vän som när han smeker sig själv (fotlovarna såväl som fötternas undersidor, genom att gnida dessa känsliga ytor mot varandra) använder sig av verklig litteratur för att ge ökade möjligheter till tillfredställelse. Boken är alltid innevarande års upplaga av telefonkatalogens yrkesdel, uppslagen än här, än där. Djupa suckar då och då är det enda som kunna i någon mån avslöja den intensiva aktiviteten. Vilken avslutas med härligt utdragna stönanden, som om personen ifråga fått sendrag istället för en hel serie av automatiska orgasmer som en följd av sitt kraftfulla handlande.
För egen del kräver jag kvalitet framför kvantitet, även illustra tioner framför blott det skrivna ordet. Varför jag naturligt nog tillskansar mig yrkesdelens sjok av kartor. Där avbildas både kurviga och frodiga grönområden såväl som sträckningar i olika riktningar av lokaltåg samt kors vilka tjäna till att utmärka kyrkor vilka annars så som undermåliga skulle ha kunnat framträda i sinnevärlden. Kraftigare markeringar till streck (E4an) som visar vägen till lyckan samt var knutpunkterna löpa samman för den verkligt optimala upplevelsen vilken leder fram till dessa multipla mentala orgasmer som är själva målet med förströelsen, den såväl yttre som inre resan.





(texten har hittintills inkasserat 6 applåder,
det tackar jag läsarna för, 20080228 13.13)