på gator i trängsel, man banar sig fram
med armbågar vassa men sköra
man ger och man tar utan att känna skam
det är bara att tuta och köra
men på trottoaren man tror sig gå fri
fredad från gatans kungar
men bilarnas gaser så fulla av skit
förgiftar båd\' gamla och unga

i storstadens djungel där människor vandrar
där finns inga äkta lianer
men vissa kan konsten att åka en snålskjuts
och skaffar sej dåliga vanor
och storebror ser dig varthän du än går
ja, överallt vakar hans öga
han ser vad du tänker han ser hur du mår
att gömma sig lönar sig föga

bland stela fasader av glas och betong
där ängsliga blickar flackar
där håller man färgen, fast skjortan är trång
och livet blir surt om man snackar
på aktiebörsen där tipsen är heta
och pengarna kalla och stora
våga och vinn om du har nå\'t att satsa
nån annan kan alltid förlora

där råder djungelns lag
likaväl natt som dag
den starke slår ut en svag
i vart andetag

och jag står och tittar på
utan att helt förstå
varför människor står på tå
vart vill dom nå