Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Detta är en dikt som handlar om att människor under hela sin livsstil ljuger och bedrar, medan fåglarna lever ett naturligt och fritt liv utan lögner. Människan ljuger även när vi ska dö, vi vill inte tro på det, medan fåglarna respekterar att de tagit si


Lögner i himlen

Jag ser ljuset
där framme i tunneln.
Men jag är inte död.
Jag känner ängelns hand
kyla av min isande panna.
Men jag är inte död.
Minnena fladdrar
i ovishetens land
vid sidan av himlens tårar.
Men jag är inte död.
Jag kan skymta
den stela fågeln,
ta skydd från molnens skugga.
Den är död
fast den fortfarande andas.
Jag ler mot meningen med livet.
Ser vinden bilda en saga
människan aldrig kan förstå.
Men jag är inte död.
Är inte död.




Fri vers av Suss
Läst 389 gånger
Publicerad 2005-06-08 17:16



Bookmark and Share

  Ilutzio
(När jag nedan hänvisade till människorna som "de" så menade jag självfallet alla, även mig själv, jag vill inte verka högfärdig. =))
2005-06-08

  Ilutzio
Mycket vacker dikt!

Människor bedrar andra och de bedrar sig själva.
Om de först och främst skulle se sanningen för sig själva istället för att blunda för den och fortsätta med självbedrägeriet så skulle de sedan kunna sluta upp med att bedra andra.
2005-06-08
  > Nästa text
< Föregående

Suss