den spöklika jakten har börjat

mångskiftande fraktaler på våra isbelagda fönster
skingrande gestalter av sotmoln ur våra eldstäder
ett konturlöst skalv påskyndar det desperata flackande
av det som vi kallar vår glödande värld

vi ser flimmrande hägringar av det som eftertraktas
främmande blickar från utsidan tilltalar i all skändlighet
sinnen tillfredsställs och falsk lycka återfinns
svårfångad skönhet kläs i förvrängda ideal

dörren är låst
och vi bor i synvillor