Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
(the song remains the same)


att få en vinge är att lätta




bog skalv - språng stillat - i sig - i sanning

outsagt och sotad var marken kring de släckta lägereldarna
inget skulle förtäljas

om zigenarens koffert slås en livrem
guldringens rundel är tryckt

ännu ett uppbrott
kittlarna - skramlande som klockor utan kläppar
gjutsvart dammig sammet i kjoltyg

geronimo silvestre shalallah jaïpur

nysnutna inför avresan åthötta med hurringar upp på vagnen
mot varandras violetta blickar väger horisonten just ingenting

snögässen forscerar massiv i bessarabien - inget är så vitt
så tyst
rusar inget i venerna - så som förvissningen i hästens öga


Fri vers av wayward - taiga
Läst 332 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2008-04-03 13:23



Bookmark and Share

    Göte Holmlund
att få en vinge är att lätta...fantastiskt bra..för den som inga vingar har..hmm så fint
2008-05-04

  Måna N. Berger
Ler också åt hur titelns \"att få en vinge är att lätta\" kommuniserar med orden \"nysnutna inför avresan åthötta med hurringar upp på vagnen\".
2008-04-06

  Måna N. Berger
Jag står andäktig inför bilderna som framträder i mitt innersta, lyssnar, förnimmer dofterna...
2008-04-06

  Jaqualx
Så fann jag då det som jag länge försökt fånga (lite trög ibland) och förstå om det unika i ditt skrivande, i dessa rader:
\"nysnutna inför avresan åthötta med hurringar upp på vagnen\"
I en rad så stuvas händelse vem/vilka det händer och hur, in. Det är bra nog men plussas på med ett ordval som är makalöst otrivialt och mkt ofta väldigt nära mitt öra, som en berättelse där en viskning/röst förmedlar styrka i sin exakthet. Du är en mycket god skytt, dvs en som ser ett mål och i det avgörande ögonblicket, är utan tvekan.
Du ödar ingenting på försök med beskrivningar som leder mitt läsande bort från det väsentliga.

Och så dessa vändningar där man bara bjuds in får följa med och bli överraskad. Tack för resan och detta gäller för fler än denna text.
2008-04-04

  Per Teofilusson
läser denna parallellt med Lolas senaste, Grus, och Nina Ahlzens senaste, Gypsy/spare parts. En vid svidande vacker berättelse formar sig sakta. Med ekon av Dostojevskis Bröderna Karamasov och Latcho drom och min barndoms Tornedalen. Hör hästarna frusta, hör de spridda ropen på främmande språk, ser männens höga stövlar. Tittar upp från kaffekoppen och DN: trädgrenars silhuetter omsluts i älgdimma. Stannar, andas
2008-04-04
  > Nästa text
< Föregående

wayward - taiga
wayward - taiga