Upp på stubben och ner igen,
Det roade hon sig med i timmar,
Och du satt i solstolen och log,
Vakande, stolt över barnet i trädgården,

Trappan som ledde till övervåningen blev ett tåg,
Ibland en buss,
Packade fika i picknickkorgen och åkte iväg,
Flickan körde bussen och sedan blev det fika i hallen,
Du lekte med henne, log och kramade om,

Badkaret blev en plats för skadade fiskar efter anglingen på sjön,
För hon tyckte synd om dem,
I handfatet badades det sniglar och maskar,
De var så smutsiga tyckte hon och beklagade sig när de sögs ner i avloppet,
Ett tag hade hon fiskyngel i hink för hon ville ha tama fiskar till husdjur.
Ni lät henne vara, stöttade och älskade.

Lekstugan var en kär plats på sommaren,
Därinne lektes det skola,
Ända till det blev ett getingbo i taket,
Sprang och lekte mellan äppelträd och buskar,
Såg om soliga sommar kvällar mot vattnet och lyssnade på dragspelsmusiken som ljöd från andra sidan.

Då och då tog morfadern upp sin fiol och spelade,
Fantastiska visor, spelade bättre än någon annan hon hört,
Gamla visor som för länge sedan glömts,
Mormodern stickade, virkade och bakade kakor som smälte i munnen,

Flickan såg, lyssnade, smakade och log,
Log och skrattade med hela sin skapelse,
Tog sina första steg hos dem hon älskade högt,

Saknar dragspelet på andra sidan sjön,
Solen genom rullgardinen,
Mormoderns kind mot sin,
Morfaderns spel på fiolen,

Världen som rasade...