hur ljuvligt det är för sargad själ
att smekas av skapelsens grönska
att helas av Skaparen som vill den väl
det är vad jag sitter och önskar
att vandra i juni som barfotabarn
men utan att ha tappat lappen
när maj kommer har vi tillryggalagt
den mest mödosamma etappen

att ostört få ströva i skog, på äng
och invid det glittrande havet
är drömmen jag drömmer när tyngd och trängd
jag dignar så trött under kravet
som storögd betraktare, lycklig flanör
beundra det storslagna sköna
långt borta från vardagsbekymren som stör
helt uppslukad av allt det gröna

LARZ GUSTAFSSON 6/1 2008