Hon flyr och illa fäktar,
mot gatljus som varit hennes sista sköld.
Inom en framtid hon inte kan överblicka nu
kommer de fråga vad hon gjorde för fel.
Hon kommer sitta mittemot män som aldrig lidit.
Värmen från natten kallnar när hon faller,
när en bit av henne förstörs.

Kvinnan som aldrig tänkt på säkerhet,
som trodde hon var för evig för att skadas,
borde inte behövt veta bättre.
De tittar med stela blickar, deras frågor får inga svar.
Allting som hon kunnat göra annorlunda
varenda detalj som kunde ha ändrat natten,
allting är något hon får leva med.

Det är bara fem minuter genom parken
och gatlyktorna är tända.
Om hon går lite snabbare så hinner ingen ifatt,
och hon greppar nycklarna i fickan.
Hon vet att allting är säkert,
det finns väl inget att oroa sig för.
Inom en framtid hon inte kan överblicka ännu
kommer han ta ha tvingat henne att göra fel.