Du drar en snara runt min hals och jag slutar andas för dig.

Jag är noga med dig, du är inte som dom andra.
Jag säger och handlar inte som jag själv hade önskat.
Jag vet att du gärna vill att det ska vara du och jag, vi och inga andra.
men jag kan inte leva så, kan inte låta allt annat falla i glömska.

Jag vet att du vill ha ihjäl mig, och varsågod, go ahead!
Jag kan säga att jag lever för dig men jag tänka inte ljuga!
Jag bryr mig om dig, det är sant, men av vänskapens låga är jag svedd.
Och och Men ger du mig ditt liv tänker jag inte tacka, niga och buga.

Du är soluppgången, månen och alla mörka sidor av moder jord.
Du har allting skinande som guld framför ögonen på dig!
Och du klagar på hur du mår, hur du aldrig är av lyckan gjord,
och visst lovade jag att hjälpa dig, men ska du klaga på sånt så klaga inte för mig!

Ändå är jag rädd, jag vill inte förlora dig, inte för allt i universum.
Gör jag fel kanske du gör likadant, och du kanske upphör?
Jag är rädd om dig för du är inte som allt annat avskum..
Så jag lyssnar, stöttar och hatar men är tyst för jag vill inte att du dör..

Att du är alla diamanter i världen värd råder ingen tvekan,
men jag vet inte hur jag ska lära dig se vad du har,
istället för att se, blundar du, drömmer och nekar.
jag lämnar dig nu, men den dagen du förstår så kommer jag stå kvar.

För du drar en snara runt min hals, och jag kan inte andas min frihet..
Du drar en snara runt min hals, och jag kan inte andas på grund av ditt naiva grepp..
Du drar en snara runt min hals och jag slutar andas för dig..