Ett blankt papper.
Sådan är jag. Sådan är alla. Fylls med innehåll efter tycke och smak, olika dag för dag, vår som höst.
2008
nu är det jag.
papperet är personligt, karismatisk om du så påstår, kanske med glimten i ögat, framstår som på, med, viljestark, stark, stark där inne, inne, där inne. Stark som sagt, inte som dom andra.
2008
papper i skrivaren, papper i boken, papper i teknologin.
En skepnad, en avbild av det riktiga. Inte skrivet. Lagrat på hårddisk, någonstans där inne djupt gömt förseglat tejpat lagrat.
2008
papperet har en baksida. En sådan har alla. En insida.
Till utseendet lika som framsidan, utsidan, fylld med innehåll efter tycke och smak, dag för dag, vår som höst. Skrivet med en personlig handstil.
Min baksida är datoriserad, inte på riktigt. En skepnad, en avbild. Känslor lagras på hög. Bilder i high defenition, tankar i 3d, flera GB med ouppklarade känslor, nedtryckta på diskett, cdrom, usbminne. Ingen förstår sig på dom.
Vet inte hur man öppnar. Osäker från koppling?
Många kan bara läsa baksidan på sitt papper. Känna igen handstilen. Förstå.
Jag kommer inte åt. Har glömt lösenord, inloggningsuppgift. Måste lämnas in för åtkomst.
Lagrat, tejpat, förseglat.
2008
Glömt.